Vad är diabetes?
Ketoner
Ketoacidos
Så fungerar insulin
Hur vanligt är det med diabetes typ I?
Smittar diabetes?
Hur ärftlig är diabetes?
Hur puberteten påverkar diabetes?
Menstruation
Plasmaglukos och HbAIc
Varför mäter du plasmaglukos?
Hypoglykemi
Glukagonsprutan
Olika typer av insulin
Injektioner
Följdsjukdomar
Mat
Dryck
Alkohol
Sötsaker
Speciella situationer
Sjukdomar och diabetes
Magsjuka eller inte?
Resor
Fysisk aktivitet
Förslag på vad du kan göra före träning
Förslag på vad du kan göra under träning
Förslag på vad du kan göra efter träning
För att du ska veta vad som passar just dig

Vad är diabetes?

Diabetes är en sjukdom som gör att din kropp inte kan producera tillräckligt med insulin. Det är ett ämne som gör att dina celler tar upp det socker du får i dig när du äter och där cellerna sedan omvandlar det till energi, som cellerna be-höver för att överleva. Om din kropp inte producerar tillräckligt med insulin, så stannar sockret istället i ditt blod. Då börjar cellerna använda fett och muskler/protein som energikälla istället.

Ketoner

När cellerna använder fett som energikälla istället för glukos (socker) bildas en slags restprodukt i blodet som kallas ketoner. En del av dem följer med urinen när du kissar. Om du har ketoner i blodet under en längre tid kan du drabbas av ett tillstånd som heter ketoacidos. Ketoner kan du mäta antingen genom en urinsticka eller genom blodketonmätare.

Ketoacidos

Ketoacidos kan också kallas syraförgiftning och kräver snabb sjukhusvård eftersom tillståndet är livshotande. Ketoaci-dos uppstår om ketoner får ansamlas längre tid.

Så fungerar insulin

Insulin hjälper cellen att ta upp socker från blodet. Insulinet gör det även enklare för levern att lagra socker, i ett så kallat glykogenförråd. Ett mindre glykogenförråd finns också i musklerna och detta byggs också upp med hjälp av insulin. Dessutom underlättar insulinet kroppens uppbyggnad av både äggviteämnen och fett från de kolhydrater som kroppen inte behöver som energi.

Hur vanligt är det med diabetes typ I?

Sjukdomen diabetes finns huvudsakligen i två varianter. Dels typ I, som ungefär 50 000 människor i Sverige har. Dels typ II, som i Sverige mest drabbar äldre och/eller överviktiga/inaktiva personer.

Smittar diabetes?

Diabetes smittar absolut inte.

Hur ärftlig är diabetes?

Risken att ärva diabetes från sina föräldrar är väldigt liten. Mindre än 5 % av barn till en förälder med diabetes typ I får sjukdomen. Barn till två diabetiker löper större risk, men nio av tio barn som utvecklar diabetes typ I har ingen nära släkting som har sjukdomen.

Hur puberteten påverkar diabetes?

Puberteten innebär också att mängden motreglerande hormoner ökar. Dessa hormoner höjer blodsockret. För att behålla samma goda sockerkontroll, behöver man under puberteten därför höja insulindoserna kompensatoriskt.

Menstruation

För många kvinnor stiger blodsockret dagarna före menstruationen. Man kan därför behöva ta mer insulin denna peri-od. När menstruationen sedan startat sjunker istället blodsockret ofta och då kan man istället behöva ta mindre insulin. Testa därför blodsockret mer ofta i anslutning till dessa dagar, så vet du om behöver göra justeringar av dina doser.

Plasmaglukos och HbAIc

HbA1c är en förkortning av Hemoglobin – Adult (vuxen) och 1c som utgör en undergrupp vid analysen. Den röda blod-kroppen lever i 120 dagar (4 månader) och under denna tid binds en mängd glukos till till denna blodkropp där mäng-den beror på hur lågt eller högt blodsockret är. Med HbA1c får du ett mått på hur blodsockernivåerna har varit under de senaste 2-3 månaderna.
Observera att HbA1c inte är genomsnittet utan endast ett mått på detta!

Varför mäter du plasmaglukos?

Genom att mäta plasmaglukos, eller blodsocker, får du något att utgå från. Det som påverkar ditt behov av insulin är bland annat också hur mycket kolhydrater du äter och hur mycket fysisk aktivitet du ägnar/har ägnat dig åt.

Hypoglykemi

Hypoglykemi kallas det som uppstår när blodsocker, eller plasmaglukos, blir för lågt. Symtomen är olika från person till person och orsakas av att kroppen försöker försvara sig mot att blodsockret blir för lågt. Kroppen skickar då ut hormo-ner som kortison, glukagon, adrenalin och tillväxthormon - som höjer blodsockret genom att hämta ut lagrat socker från levern.

Glukagonsprutan

Glukagonsprutan används vid svåra fall av hypoglykemi. Det vill säga då den som har diabetes blivit medvetslös, eller själv inte kan äta eller dricka av andra anledningar.
Glukagonsprutan sticks in i lårmuskeln eller skinkan och verkar inom 10-15 minuter och verkar sedan under 1-2 timmar. En förutsättning för att Glukagonsprutan skall ha avsedd effekt är att det finns socker lagrat (Glykogenförråd) och att det också finns en möjlighet att hämta glukos ur detta förråd.

Olika typer av insulin

Det finns tre olika typer av insulin. Direktverkande insulin verkar snabbast men under kortast tid. Redan efter 5-10 mi-nuter kommer den första effekten och insulinet verkar sedan under 2-3 timmar. Snabbverkande insulin ger effekt lite långsammare och under längre tid. Det når cellerna efter 30 minuter och har effekt under 4-5 timmar. Långverkande insulin jobbar precis som namnet säger, under längst tid, även uppemot 20-24 timmar. Vissa sorter har en peak efter 6-12 timmar, medan andra inte har det. Denna insulintyp är viktig under natten men också mellan måltiderna i det fallet in-tervallen mellan dessa blir långa.

Injektioner

Insulinpenna är det vanligaste, det finns förfyllda och det finns de där du stoppar i ampuller. De allra flesta föredrar de förfyllda pennorna som slängs i plaståtervinning efter användandet och man påbörjar nästa penna. Pennan är enkel att ha med sig. Pump kan vara ett alternativ till insulinpennan som gör att du inte behöver sticka dig lika ofta.

Följdsjukdomar

Målsättningen med diabetesbehandlingen är en normal tillväxt, god livskvalitet och avsaknad av diabeteskomplikatio-ner. De komplikationer man vill undvika drabbar framför allt de små blodkärlen i ögonen, njurar och omkring nerver. Även stora kärl i hjärtat kan drabbas.

Mat

Diabeteskost är bra för alla; kött, fisk, potatis, grovt bröd, grönsaker och frukt. Mat med mycket fibrer som gör att du kan få ett mer stabilt blodsocker under längre tid. Det är bra med regelbundna måltider. Frukost, lunch, (mellanmål om du behöver det), middag och kvällsmat. Du bör äta dig mätt och lära dig hur mycket insulin du behöver till det du ska äta.

Dryck

Vatten är bra för alla och bäst som måltidsdryck. Det finns lightsaft som är sötad med aspartam som du kan dricka ibland utan att det påverkar blodsockret. Vanlig saft ökar blodsockernivån snabbt och är därför inte lika bra att dricka om du är törstig. Juice och mjölk innehåller naturligt socker. Juice bör du undvika - det är i så fall bättre med frukt. Där-emot kan du fortsätta dricka mjölk, men då i samband med måltid.

Alkohol

Alkohol är potentiellt farligt för den som har diabetes i det fall man inte hanterar detta rätt. Alkohol blockerar nämligen leverns omvandling av glukos och din kropp kan därför inte försvara sig mot ett eventuell lågt blodsockervärde (hypog-lykemi).

Rådet är till att börja med att inte bli för onykter. Med tilltagande onykterhet känner man inte lika lätt de symtom man vanligtvis har vid ett lågt blodsockervärde (hypoglykemi). I och med att faran just utgörs av ett lågt blodsocker, rekommenderar vi att du tar en mindre mängd insulin för detta tillfälle och att du gärna också håller en kontroll på ditt blodsocker genom att mäta detta. Det är bra att äta något samtidigt som man dricker alkohol. Detta minskar delvis ris-ken att för snabbt bli onykter och bidrar också till jämnare blodsockervärden. Kolhydrater finns då hela tiden i tarmen vilket kan minska risken för ett lågt blodsockervärde (hypoglykemi).

Minska den långverkande dosen alt. basaldosen inför denna kväll och den natt som följer.

Den som har druckit alkohol bör äta en rejäl måltid bestående av både kolhydrater och fett innan sänggående. T.ex. piz-za eller hamburgare inklusive pommes frites och milkshake. På detta sätt finns det kolhydrater i tarmen under många timmar framöver.

Någon bör också kontrollera blodsockret under natten. Säg därför till en förälder, kompis, pojk- eller flickvän innan du lägger dig. Detta är en försäkran för att allt skall gå bra.

En ökad risk för hypoglykemier finns också under förmiddagen efter ett alkoholintag kvällen före. Rådet är därför att äta frukost och att då vara noggrann och inte ta alltför mycket insulin till denna måltid. Dina eventuellt höga blodsocker-värden får du istället åtgärda senare på dagen.

Sötsaker

Innehåller ofta mycket energi, men lite näring och bör därför inte få för stor plats i förhållande till annan mat. Inte mer än en gång i veckan är en bra tumregel. Detta gäller alla, inte bara diabetiker. När det är fest eller kalas kan du äta kakor och godis som dina kompisar, men kanske inte lika mycket. Då behöver du i regel extra direktverkande eller snabbver-kande insulin. Chips, jordnötter, choklad, gräddglass, och annat godis som innehåller en hel del fett och påverkar inte ditt blocksocker lika snabbt som karameller och andra sötsaker.

Speciella situationer

Det finns speciella situationer när blodsockret stiger, t ex sjukdom, stress, menstruation eller förändring av mängd fysisk aktivitet. Du kanske har varit extra stillsam eller ätit mer än vanligt, du har t ex stuckit dig i en fettkudde, glömt att ta ditt insulin eller kanske du rent av håller på att bli sjuk. Det kan till och med vara så att insulinet legat framme, t ex i en varm bil, och därför är inaktivt.

Är det ett tillfälligt högt blodsocker behöver du inte vara orolig, det räcker med lite extra insulin när du ska äta. Kontrol-lera blodsockret igen innan maten. Kontrollera blodsockret igen efter två timmar. Om värdet är det samma eller har sti-git, ta extra insulin och kolla dina värden igen efter två timmar. Om det fortfarande inte sjunker och om du börjar må illa ska du undersöka om det finns ketoner i blodet. Blir du någonsin osäker bör du alltid ringa till den mottagning eller det sjukhus där de känner dig.

Infiltrat/Fettkuddar

Det är otroligt viktigt att ta sitt insulin på en lokal där man inte stuckit sig nyligen. Vid uppkomst av infiltrat – fettkud-dar – ser man ofta ordentligt svängande blodsockervärden och man kan då inte längre förutse vilken effekt en viss mängd insulin skall ge. Var noggrann med sticklokalen!

Sjukdomar och diabetes

Vid sjukdom är det viktigt att du håller extra koll på ditt blodsocker. Vid feber skickar kroppen ut stresshormoner som ger extra blodsocker, vilket gör att du behöver extra insulin. För varje grad över 38 grader kan du behöva 25 % extra insulin. Du bör också dricka extra mycket vatten.

Magsjuka eller inte?

Om du blir magsjuk eller får diarré kan du istället få för lågt blodsocker och bör därför minska insulindosen, och dricka lite sött med jämna mellanrum. Kan du inte behålla något av det du dricker bör du direkt söka sjukvård. Ibland kan det vara svårt att veta om det är magsjuka du drabbats av. Då finns det en bra tumregel. Om din blodsockernivå är 3,8 och du har lite ketoner så är du drabbad av magsjuka. Om du mår illa och din blodsockernivå däremot ligger på 22 och ke-tonerna på 3,2, så har du insulinbrist och inte magsjuka.

Resor

När du är ute och reser ska du förvara insulinet svalt, det trivs bäst mellan +2 och +8 grader, alltså inte för kallt. Bilar brukar kunna bli väldigt varma, så lämna det inte där. Du bör också se till att det inte utsätts för starkt sol. Ta alltid med lite extra insulin på en resa, man vet aldrig om det kan behövas. Regeln är att ta med dubbelt så mycket insulin som du förväntas behöva och att denna mängd skall fördelas i två handbagge under resan. Man bör dessutom ha med sig ut-rustning för två alternativa sätt att ge detta insulin – ex penna + spruta alt. pump + penna/spruta. Två mätare är också att rekommendera i det fall den ena mätaren går sönder eller blir stulen. Kom ihåg att placera insulin både i ditt eget och dina vänners eller dina föräldrars bagage när ni reser. Intyg/certificate om diabetes är bra att ta med sig inför resan och likaså försäkringsbesked i det fall man behöver uppsöka sjukvård.

Fysisk aktivitet

Alla människor mår bra av att vara fysiskt aktiva och röra på sig. Både i form av vardagsmotion och mer organiserad träning. För den som har diabetes innebär motion ofta ett lägre HbA1c. Grundregeln vid fysisk aktivitet är att du behö-ver mindre insulin och mer kolhydrater före, under och efter träning. Både för högt och för lågt blodsocker gör träningen svårare och ger ett sämre resultat. Du kan lära dig hur just du ska göra för att kunna träna och ha roligt på ett säkert sätt.

Förslag på vad du kan göra före träning

Två timmar före träningspasset kan du som har insulinpump sänka basaldosen tillfälligt till 60 % - 80 % av normala ba-saldosen. Det ger start av effekt lagom till träningen. Den sänkta dosen kan du ha kvar till dess att aktiviteten är slut, eller kan förlängas om du behöver.

Ät en måltid 1,5-3 timmar före träningen och justera insulindosen, så att blodsockervärdet är 6-8 mmol/l när du startar träningen. Om du äter precis före träning ska du minska din måltidsdos.

Mät blodsockret - om det är under 5 mmol/L, så ska du äta något innan du idrottar. Om det är över 15 mmol/L så ska du mäta om du har ketoner (syror). Om du inte har ketoner, så är det förhöjda blodsockret tillfälligt. Du kan träna som vanligt. Om du däremot har ketoner så har du insulinbrist och det är då farligt att träna. Låt bli träningen och ge extra insulin. Ät gärna en frukt (ett äpple, ett päron eller ½ banan) direkt före träningspasset.

Förslag på vad du kan göra under träning

Under själva träningspasset behöver du, vid måttligt hård fysisk aktivitet, tillföra kolhydrater motsvarande 0,3-0,9 g/kg kroppsvikt och timme. (10 gram = 1 dl söt saft/sportdryck eller en 1/2 banan alternativt 15 russin). Vid riktigt hård fy-sisk aktivitet kan behovet öka. Det är bättre ifall du tillför detta i mindre mängd och lite mer ofta än en större mängd och desto mer sällan. Ett förslag är därför att tillför kolhydrater var 30:e minut.

Om du använder insulinpump så ska du, om det går, ta av den, i högst 90 minuter. Om det handlar om längre tid utan pump ska du en gång per timme tillföra bolusdoser (med pump eller penna) som motsvarar ca hälften av den saknade basaldosen.

Förslag på vad du kan göra efter träning

Ät först något direkt efter träningen, ex en frukt (samma mängd som före träningen). Ät sedan något så snart som möj-ligt, gärna inom 90 min, efter träningen. Då passar det bra med en vanlig måltid motsvarande lunch/middag eller kvällsmål. Att tillföra mat efter träningen leder till att du återhämtar dig bättre efter träningen men också att ditt glyko-genförråd byggs upp på nytt. Detta är viktigt eftersom detta ger dig ett skydd i det fall du får ett lågt blodsocker under kvällen/natten. Ät alltid något efter fysisk aktivitet!

För att du ska veta vad som passar just dig

Kontrollera ditt blodsocker före, under och efter träningspasset och skriv upp vilka justeringar du gör - insulindo-ser/kolhydrater. Till slut har du hittat ditt eget koncept. Det kan ta lite tid att lära sig vad som passar bäst till ett lätt, medelhårt eller hårt träningspass, men du måste lära dig hur just du fungerar. Det viktigaste av allt - ha roligt.